Grått ute , grått inne, grått i sinne!

Senaste tiden har livet känts grått och med det menar jag trist och trött. Känner mig alltid trött men sover dåligt ändå.
Ser i bladet att det numera är en folksjukdom både bland äldre och yngre. Något i våra liv är tydligen fel eftersom så många tycks må dåligt idag.
Värre är ju med dessa unga som drar i sig knark och får psykoser. Det rör sig ju nästan om 1700 fall som är registrerade per år, hur många finns det då inte totalt?
Jaja, de känner sig nog också trötta på både det ena och andra skulle jag tro.
Jag börjar ju bli till åren så det kanske inte är så underligt att vara trött. Det är ju svårt att veta hur man ska känna sig. Minns min morbror Holger som verkligen var trött när han fyllt 101 år, han kunde ibland somna mitt i ett samtal. När vi satte på musik så sov han ofta efter 1 minut. Sedan när det var slut på  låten så vaknade han och sa till mig, visst var det vackert?

Unga flickor går ner sig i tidiga tonår på ett sätt som borde vara onödigt. De känner press på sig i allting. Om de bara kunde försöka att vara sig själv och inte bry sig så mycket om olika ideal så vore mycket vunnet. Söta tjejer tycker att de är fula eller att näsan   är för stor osv när de hade haft det lättare om de i sin spegel sagt till sig själv, jag duger så som jag är. Skit i alla konstiga tankar!
Men men, det är lätt att sitta här och säga så, jag är ju varken flicka eller ung idag.

Samhället är komplicerat idag och det allra värsta är bristen på arbete för unga utan utbildning. Idag går det nästan inte att komma till en arbetsgivare utan betyg eller praktik. Samhället skulle slippa mycket elände om man verkligen kunde ordna sysselsättning för de unga.

Har man gått utan jobb i ett par år så skulle jag kunna tro att deras dagar är mer grå än mina dagar!
Desperata unga har i alla tider begått en massa saker som verkligen inte är bra för någon, alla vet detta men det är ingenting som tydligen tas på allvar.

TRIST!